Skip to content

Karl Johan Gustaf Rosell

Karl Johan Gustaf Rosell föddes 5 oktober 1868 i Torstuna, Uppsala län, han var son till Skomakaren Nils Gustaf Jonsson Rosell (12 mar 1842 – 27 dec 1912) och Karolina Matilda Lundin (28 okt 1839 – 4 dec 1929).

Vid 12 år avbröt han sin skolgång för att försörja sig själv. Han kom så småningom i lära hos Plåtsalagaremästare Holmbergsledning. Och det var där han avlade gesällprovet och erhöll sitt gesällbrev från Fabriks och hantverksföreningen i Uppsala stad. Han etablerade sig därpå som egen Plåtslagerimästare i Enköping, övertog 1890 den av B. J. Oborg i staden drivna rörelsen, och skötte sin firma på ett förtjänstfullt sätt, tills han år 1935 överlät den på sina tre söner.

Den 21 april 1889 gifte han sig med Emma Fredrika Ekström (30 sep 1867 – 12 jun 1938), dotter till Rättaren (Förman vid ett större jordbruk) Karl Gustaf Ekström (f. 1843).

Karl Johan Gustaf Rosell var både Rådman, Plåtslagare, Fabrikör, Brandchef och Ordförande i Enköpings Fabriks- och Hantverksförening. Många äro emellertid de områden, på vilka rådman Rosell under årens lopp nedlagt sin arbetskraft. Han är bl. a. initiativtagare till Enköpings Allmänna Idrottsförening (EAI) och var under dess första tid Styrelseledamot. Likaså var Hantverksföreningen i staden på sin tid ett verk av den driftige unge mannen, som hyste ett så brinnande intresse för hantverket och speciellt plåtslagareyrket, ”som är ett tungt arbete men skänker arbetsglädje” som han sa till Uppsala Nya Tidning. Han var även under 25 år Hantverksföreningens ordförande till år 1934, då han enhälligt valdes till dess Hedersledamot. Han var vidare en kortare tid Ledamot av stadsfullmäktige och avlade samma år Borgmästare Wijkmark kom till staden domareed och blev utnämnd Rådman. Sitt kanske största intresse har han ägnat Enköpings brandkår, som han tillhört sedan den bildades 1899, till en början som menig man i ledet. Han berättar gärna hur dåligt det då var ordnat med brandredskapen, som förvarades i ett skjul på gamla ”Vedtorget”, vilket medförde att vid kall väderlek koppel och dylikt blev isbelagda. Hans dröm om en ny brandstation enligt tidens krav uppfylldes till slut. Fastän han under dess tillblivelse och även senare, som han säger, ”fick mycket ovett för den stora byggnaden”.  Sedan han omkring 1910 blivit kårens Brandchef, ledde han dess öden i med- och motgång, och han anser att det förebyggande brandskyddet är det viktigaste för en brandman. För sina tjänster inom brandväsendet har han på äldre dagar tilldelats Svenska brandkårens riksförbunds silvermedalj och Städernas allmänna brandstodbolags guldmedalj. 

Han dog den 14 augusti 1946, Enköping, Uppsala län och gravsattes den 6 september 1946 på Vårfrukyrkogården i Enköping, Uppsala län. Gravplats nr 0100 0317 och gravrätten har återgått till upplåtaren och det skedde 2013. Någon gravsten har aldrig funnits på gravplatsen. Däremot ser den fortfarande ut som den gjorde med sand och omgärdad av en häck. Det som har skett är att blomrabatten har tagits bort. Gravplatsen ligger nordöst om kyrkan och nästan ändra framme vid den skulptur som finns i det ena urngravskvarteret.

Utmärkelser

  • Svenska brandkårens riksförbunds silvermedalj.
  • Städernas allmänna brandstodsbolags guldmedalj.
  • Sveriges hantverksorganisationers förtjänstmedalj.
  • Riddare av Kungliga Vasaordern (RVO).
  • Hedersledamot, Hantverksföreningen.

Karl Johan Gustaf Rosell blev Riddare av Kungl. Vasaorden (RVO) den 22 juni 1935 i samband med Enköpingsutställningen, (Källa: Kungl. Maj:ts Orden arkiv, Matriklar, SE/KH/1/D/10 (1939–1939)). Han står med i Sveriges Statskalender: 37, 38, 39, 40, 41, 42, 45, 46, (Källa: Sveriges Statskalender via Runeberg.org). Så här skriver Uppsala Nya Tidning om händelsen tisdagen den 25 juni 1935: ”Kaffet hade kommit på borden, innan Prins Gustaf Adolf reste sig för att tacka för maten och ”för alla vänliga ord, som riktats till mig och prinsessan”. Han önskade vidare i friska och litet sportbetonade vändningar utställningen lycka till i fortsättningen och slutade med att å konungens vägnar till rådman K. J. G. Rosell, som i många år varit Hantverksföreningens ordförande och är den stora mannen bakom utställningen, överlämna Riddartecknet av Vasaorden, första klassen. Omedelbart härefter bröt de kungliga upp och lämnade salen för att återvända till Stockholm.” (Källa: Uppsala Nya Tidning)

Exempel på medalj från Vasaorden
Exempel på medalj från Vasaorden. (När en mottagare av Vasaorden dör, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till Skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, detta då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.)
Exempel på medaljer. Från vänster; Svenska brandkårens riksförbunds silvermedalj. Städernas allmänna brandstodsbolags guldmedalj. Sveriges hantverksorganisationers förtjänstmedalj.

Ordförande i Enköpings fabriks- och hantverksförening
Karl Johan Gustaf Rosell var Enköpings förste dokumenterade Ordförande i Enköpings Fabriks- och Hantverksförening och innehöll den positionen mellan 1906–1925 och 1930–1934. Även hans son, Plåtslagarmästaren Ture Johan Rosell var Ordförande i samma förening mellan 1948–1951. Den 14 maj 1905 samlades Skräddarmästare P. A. Hallberg, Rådman Karl Rosell, Snickarmästare A. W. Karlsson, Kakelugnsmakare E. A. Nyström och Urmakarmästare A. Jansson i stadens Rådhus. Där tillsatte en interimsstyrelse bestående av K. Leander, K. Rosell, P. A. Hallberg, A. W. Jansson, A. W. Karlsson, A. Jakobsson, A. R. Jäderholm och E. A. Nyström. Redan den 15 juni hade föreningen 80 medlemmar. (Källa: Hantverksforeningen.org)

Plåtslagerimästaren
Plåtslagerimästaren och rådmannen Karl Rosell i sin verkstad. Fotot vittnar om att de gamla hantverkstraditionerna fullföljts långt in på 1900-talet. (Källa: Enköpings Stads Historia, Del 2. 1718–1950. Industriell genombrottstid 1920–50, sid 355)

Karl Rosell
Karl Rosell i sin verkstad med sina zinkurnor.

Enköpingsutställningen 1935
Bilder från Enköpings första utställning (22 juni – 21 juli) som ordnades av stadens Fabriks- och Hantverksförening som fyllde 30 år 1935. Den omfattade industri och hantverk, hemslöjd och konst med mera och lockade 70 000 besökare under de fyra veckor den var öppen. (Källa: Filmarkivet.se, På filmarkivets hemsida går det se en journalfilm från utställningen med Karl Rosells urnor och skrin.)

Hantverksföreningens grand old man, plåtslagarmästaren och rådmannen Karl Rosell hade en uppmärksammad monter med bl. a. handdrivna zinkurnor och kassaskrin av koppar. (Källa: Kungliga biblioteket)

Enköpingsutställningen 1935 – Bröderna Rosell
Utställningsmonter för Bröderna Rosell – Bleck och plåtslageri. Enköpingsutställningen 1935.
Enköpingsutställningen 1935 – Karl Rosell och utställningsbestyrelsen
På bilder från journalfilmen syns Karl Rosell och utställningsbestyrelsen. Så här säger filmtexten: Och så till sist utställningsbestyrelsen i en viktig överläggning. Ordf., installatör Andersson ser belåten ut. Direktör J. P. Johansson är 82 år men alltjämt lika uppfinningsrik både i sin fabrik och i rådslag. V. ordf. direktör Bernh. Roberg är också nöjd. Att kassören, köpman Uno Hultgren, ser belåten ut sista utställningsdagen, kan man inte undra på. Utställningen fick de amplaste lovord från alla håll, den hade god ekonomi och bidrog till att göra Enköpings stad känd runt om i landet.
Enköpingsutställningen 1935
Publikationer och broschyrer från Enköpingsutställningen 1935.

Zinkurna och skrin
Denna urna (höjd 63 cm) var troligtvis med på Enköpingsutställningen 1935, ”Konst- och hantverksutställningen i Enköping 22 juni – 21 juli 1935”, arrangerad av Enköpings hantverksförening. Zinkurnan är signerad på undersidan med: ”K. Rosell Plåtslageri Enköping 1906” och på en papperslapp funnen i urnan står det ”Gåva av Rådman och Plåtslagerimästare Karl Rosell i Enköping 1941”. Urnan köptes tillbaka till släkten Rosell den 14 maj 2017, genom klubbslag på Hebergs Auktioner AB utanför Falkenberg.

Karl Rosell – Zinkurna 1906
Karl Rosell – Zinkurna 1906 (Tillhör J. I. Rosell)
Ett skrin som finns i släktens ägor som troligtvis är gjord av Karl Rosell.
Ett skrin som finns i släktens ägor som troligtvis är gjord av Karl Rosell. (Tillhör B. G. Olsson)
Ett skrin som finns i släktens ägor som troligtvis är gjord av Karl Rosell. (Tillhör K. I. Rosell)

Porträtt
Det vänstra fotot är hämtat från svenska veckotidningen ”Hvar 8 Dag”, sid 61, 1918. Vecko-tidningen utgavs mellan 1899–1933 och innehöll en blandning av aktuella nyhets-, kultur- och vetenskapsreportage från Sverige och världen. Med tillgång till ny teknik för att återge fotografiska bilder, visades samtidens offentlighet upp. I tidningen går det att läsa: ”Karl Rosell. fabrikör i Enköping. Led. af stadsfullm. 09–12 o. sdn 15; brandchef sdn 10; ordf. i handtv.-fören. o. led. af elektr. styr.”. Det mittersta fotot ägs av K. I. Rosell. Det högra fotot är hämtat från från Enköpings Fabriks- och Hantverksförening.

Karl Rosell

Brandchef (1910–1935)
1910 tillträder rådman Karl Rosell som Brandchef. Han inför den 26 juli samma år böter på en krona, om brandsoldat uteblir från övning. Böterna läggs i kassan liksom penninggåvor från enskilda ”för raskhet vid eldsvåda”. Kassan används för att ge bidrag till kårens medlemmar, som varit långvarigt sjuka eller haft sjukdom i familjen (1949 var kassans storlek 3366 kr).

1911 införs ny uniformsrock med förgyllda brandkårsknappar, man tycker att alla bör kunna hålla sig med ”reglementsenlig uniform”. Men de 20 kronorna man får per år räcker inte, och brandchefen begär höjning till 30 kronor hos stadsfullmäktige. Höjningen beviljas. Vid ett sammanträde i januari 1911 bestämmer kåren sig för en ”blå, tvåradig kavaj med brandkårsknappar (förgyllda, med två korslagda facklor) och med (dubbelt) sammanvävt brandkårsband i kragen. Cheferna skall använda liknande kavajer (utan band) med likadana knappar med guldsnoddar med öglor vid ärmuppslaget”. Leverantör är Firma Olof Thulin, och kavajen kostar 22,25.

Karl Rosell – Brandchef i Enköping
T.v: Porträtt av Karl Rosell, Brandchef i Enköping. T.h: Här ser vi troligtvis en ung sittandes Karl Rosell i ny uniform. Befäl har guldsnoddar med öglor vid ärmuppslaget och gradbeteckning. (Två ränder för brandchef.)
Karl Rosell med mannarna framför Brandstationen.
T.v: Brandstationen från 1938. T.h: Karl Rosell står längst fram vid stegen med sina mannar.

Kåren har brandövningar på torsdagar, senare på onsdagar i spruthuset (brandstationen) på Västra Ringgatan (spruthuset hade 1888 flyttats hit från Sandgatan). Under perioden 1910–1931, då kåren reducerades från 40 till 32 man, är anslutningen till övningarna i genomsitt 62% (1931–1939, då kriget bryter ut, är siffran 74%).

Före eller efter vissa övningar träffas brandchef, adjutant, förmän och brandsoldater. Man för personligt hållna protokoll och dryftar frågor som att lämna bidrag ur hjälpkassan till någon behövande kamrat, blommor till en nyopererad eller en krans till en begravning. Då och då berättas, att manskapet bjuds på supé hos brandchefen. Eller på Kaffe Lundevalls konditori, som brandchef Karl Rosell gör kort efter sin 65 årsdag den 6 oktober 1933.

1929 – Ny brandstation och simhall
I de stora händelserna under 1920-talet hör förstås den nya brandstationen vid Västra Ringgatan. I byggnadskommittén för badhus, brandstation och tvättstuga är brandchefen, rådman Karl Rosell ordförande. Huset ritas av arkitekten Gunnar Leche och invigs i oktober. Kårens egen invigning äger rum lördagen den 2 november 1929, då man också firar 30 års-jubileum med en ”enkel supé”, arrangerad av Enköpings Kafé Aktiebolag. Brandstationens redskapshall är festligt dekorerad med kårens fana, blommor, tallrisgirlander och enar. För att förgylla den milstolpen i kårens historia har brandchefen ur egen kassa skaffat nya gradbeteckningar för 52:40. Brandstyrelsen betalar retroaktivt utlägget. (Källa: Genom vatten och eld. Enköpings Brandförsvar 100 år, 1899–1999)

Det är Karl Rosell som står upp till vänster i bilden vid invigningen av nya simhallen vid brandstationen. Han var bl.a. brandchef från 1910–1935 och rådman mellan 1919–1945.

Invigning av det nya badhuset
Invigning av det nya badhuset, sammanbyggt med brandstationen, i närvaro av stadens honoratiores år 1929. (Källa: Enköpings Stads Historia, Del 2. 1718–1950. Industriell genombrottstid 1920–50, sid 450)